A real Iowa winter

Inne på min andra snow day i rad nu. Jag är extremt glad att jag kunde stanna i sängen imorse, och inte behövt gå ut sedan i tisdags. Det är nämligen kallt ute. Och med kallt menar jag inte -5 och lite blåst, med kallt menar jag -20! Med vinden inräknad är dte närmare -30! Jag har som sagt inte varit ute än, och jag längtar inte tills jag måste..

Jim sa att detta väder troligen kommer hålla i sig under december och januari. Jag är glad att det inte kommer hålla i sig till april i alla fall! Februari är tydligen lite som vår april, ena dagen kallt och andra dagen varmt. Jag har en känsla av att jag måste införskaffa mig en varmare jacka.... och troligen termobyxor. Någon gång ska det väl åkas pulka också!

/M

School cancelled due to snow

SNOW DAY! Underbart! Imorse vid halv sju stack dia in huvudet i mitt rum och meddelade att skolan var stängd för dagen. En lycklig Maja somnade om och vaknade inte förrän halv elva. Resten av dagen har spenderats i min säng mer eller mindre, kollandes på tv, gjort lite läxkor, och tvättat plus vikt kläder. Det snöar faktiskt inte spceillt mycket. Men det blåser, vilket får snön att virvla omkring, och det är ingen som har skottat någonstans.. så alla vägar (åtminstone i moscow) är täckta av snö.

Tänkte berätta lite mer om saker häromkring. Till exempel är det förbud mot vattenflaskor i skolan, för det kan vara sprit i dom. Det är också förbud mot att ha väskor i klassrummen, någon kan ju ha en bomb! När det kom poliser för att hålla föredrag för oss, hade de sina pistoler väl synliga i byxlinningen. Under American History en dag (vi lär oss om the civil war) kom en gubbe in med sina gamla gevär och visade oss hur man laddar dom... Han hade med sig krut och kulor och allt. Men väskor får man inte ha?

Lilla roliga amerika, /M

Let it snow, let it snow, let it snow

Amerikaner är roliga varelser. Det är nu snö ute, plus att det snöar, så skolan slutade tidigare idag (halv två istället för tre.) Fråga mig inte varför... Det är max tio centimeter snö, och snöfallet är knappast enormt. Men i skolan kunde man ju inte stanna! Det kanske har något att göra med att över hälften av eleverna kör bil till skolan, och vägarna antagligen är lite halare än vanligt, men folket här beter sig som om det vore två meter snö + snöstorm. "You don't have to walk home in the snow, do you?"

Imorgon talas det om att vi ska få ha en så kallad "snow day" - ingen skola på grund av snön. Något som Sverige borde börja med! Alla blir chockade när jag säger att jag aldrig haft en snow day. But doesn't it snow a lot there?Men det är dock inte på grund av decimetern snö som nu ligger på backen, utan stormen som tydligen ska komma under natten. Kan inte skolbussarna komma ut på morgonen, blir skolan inställd.

Jag hoppas innerligt att det fortsätter snöa, så jag får sova imorgon! /M


Thanksgiving weekend

Denna helg har varit riktigt kul! Thanksgiving var roligt, massor av mat och spel. Alfapet, eller Scrabble som det kallas på denna sidan av jorden, spelades några gånger - enormt många ord på engelska med bara tre bokstäver  jag kan..

Det blev ingen midnattshopping, på fredagen blev det istället att ligga i soffan och kolla på film, och tvätta alla mina kläder. Det behövdes kan jag säga. Sedan på kvällen åkte jag och Dia till Davenport och gick på bio - The Blind Side, jättebra film! Youtubea trailern så får ni se vad den handlar om. Överkänsliga tittare bör nog ha med sig pappersnäsdukar till bion dock.

Lördagen var Dias födelsedag, vilket vi knappt firade alls. Men morgonen började tidigt för mig, med basketträning klockan åtta sharp! Alla var döda och undrade varför vi behövde träning, eftersom vi har en vecka till nästa match.. Dias föräldrar kom förbi ett tag på eftermiddagen i alla fall, och sedan åkte vi åter till Davenport - denna gång för New Moon!

Visst var filmen bra, men jag var sjukt besviken på Edward! Nej nej, i denna film var det Jacooob som var hetingen! Och inte endast för att han var utan tröja i 50% av filmen... (bara nästan endast). Vill se Eclipse nu! Premiär 30 juni!

Igår var också en rolig dag! (förutom att jag missade annica..) Först familjereunion med the Proctors, massor av mat! vad jag äter hela tiden.. Och avslutades med bingo, där jag vann NADA (och då menar jag den spanska betydelsen av ordet, inte vår lärarpraktikant från nian.......)

Efter reunionen följde jag med Joy och shoppade i Davenport. Hon köpte julklappar, och jag lekte med leksakerna i affärerna.. hehe. Vi hade det riktigt trevligt, och avslutade kvällen med ett restaurangbesök. Du vet att du är i usa när du beställer hamburgare på en restaurang där du blir placerad när du kommer in. Vi åt också efterätt. Jag ville inte höra talas om mat efter det!

/M

Iowa i ett nötskal


Happy Thanksgiving

Nu kan jag med glädje meddela att jag har helg! Tredagarsveckor gillar vi starkt! Och om ett tag ska jag göra något extremt amerikanskt - fira THANKSGIVING! Wihoo, jag är excitited! Mat så jag spricker räknar jag med. Klockan tolv är det mat hos Janette! Ska bli riktigt roligt!

Fredagen efter thanksgiving kallas Black Friday, det är då alla julreor börjar! Amerikanerna blir som galna. Folk blir hijältrampade, och drar saker ut händerna på folk. Vi ska inte åka, tror jag. Däremot kanske vi åker på någon midnattsrea på en outletmall, hörde någon prata om det. Den som lever får se!

Jag ska också se New Moon denna helg! Och troligen The Blind Side, vilken tydligen itne finns i sverige? Den verkar i alla fall vara riktigt bra, en true story om en kvinna som låter en hemlös high school elev bo i med hennes familj, och bla bla bla. Sök på Youtube vet ja!

På söndag sedan har the Proctors familjeträff! I någon lokal i Wilton, alla kommer och tar med sig hemmagjord mat och efterrätter. Sedan spelas det bingo, och andra spel, där man kan vinna priser. Kan nog bli ganska kul! Dock kommer inte Dominika vara där, hon och Janette åker till Mexico i en vecka på lördag...

Vi höres sverige, och happy thanksgiving everyone! /M


CHICAGO

Chicago, Chicago, Chicago. The Windy City. Jag är kär. Men jag ska ta det från början. Efter att ha blivit meddelad att jag skulle bli upphämtad klockan nio av Janette, kom hon istället ungefär halv tio. Allt precis som det ska. Det var Janette, jag, tyska Tobias (från min skola), tyska Jerome, tyska Elli, norska Christian, spanska Ivai och amerikanska David (Janettes son). Alla intryckta i Janettes MiniVan.

Vi stannade och skaffade oss förnödenheter på I-80 (världens största lastbils-stopp, finns plats för 800 lastbilar) utanför Muscatine, tror jag, inte långt härifrån i alla fall. Chips och Mountain Dew (oh så amerikansk jag blivit), killarna köpte stora hamburgare från Wendy's, men jag kände inte rikigt för det klockan tio..

Sedan bar det av cirka tre timmar, vilket inte alls kändes så långt. När vi var framme precis utanför Chicago, ungefär tio minuter från hotellet, stannade vi vid en Outlet Mall, och shoppade lite i två timmar. Mitt enda inköp blev tre par trosor från Kalvin Klein. Sedan bar det av för att leta efter en pizzeria som serverade Chicago Style Pizza. Med på resan var också Lee (vår dator/vägvisare med australiensisk dialekt), och han tog oss på finfina guider ibland Chicagos slum.. Janette sa mer än en gång "I don't think we should stop here."

Till slut hittade vi i alla fall Luigi's Pizza, och vi fick vår Chicago Style - extremt mättande - pizza. Riktigt gott! Sedan bar det av till hotellet, där vi fick våra rumsnummer och nyckelkort. Jag och Elli blev placerade i ett rum tillsammans med tjejer från finland, italien, nederländerna, usa, och så självklart tyskand. Janette säger att över 75% av utbytesstudenter i usa är från tyskland.

Dagen efter var det frukost klockan 6! För alla skulle sitta i rätt minivan 6.45 för att alla skulle hinna med tåget till Downtown Chicago. Så upp och göra sig redo för storastaden klockan halv 6! Min favoritsysselsätting har liksom alltid varit att stiga upp när klockan visar 5am...

Tågresan tog ungefär en timme. Mest för att det stannade hela tiden och plockade upp flera folk. Det var ett märkligt tåg dock. Tvåvåningar, men utan mittgång på övre planet, stället kunde man se ner till folket på första våningen... märkligt, det går inte rigit att förklara.

Okej, för att detta inlägg inte ska bli alltför långt - Vi var indelade i grupper om åtta studenter som ville göra samma sak på dagen, men varsinn ledare. Min IEC-grupp hade redan bestämt att alla skulle vara tillsammans hela dagen. Vi åkte en röd turist-trolly runt chicago med en guide. Riktigt cool stad! Solen sken och det var närmare 20 grader på dagen! The Skyline var amazing! Både jag och Elli blev mer och mer kära i staden.

Vi hoppade av vid the Aquarium, och spenderade några timmar där. Massor av fiskar förståss, men också konstiga valar, delfiner och pingviner! ganska så coolt faktiskt! Vi planerade att efteråt åka till Hardrock Cafe, men trafiken var extrem, så vi åkte bara förbi. Men jag såg massor av andra saker! Bland annat Sears och Trump Tower!

Tåget tillbaka till hotellet gick vid fem. Så vi åkte tillbaka, svintrötta av alla intryck och av att knappt ha sovit natten innan. Efter tre månader i Iowa, där husen knappt syns över majsfälten, är Chicago extremt stort och alla hus extremt höga! och, Skrapan - släng dej i väggen! Men fyllda av caffein, från all cola och mountain dew, lyckades vi hålla oss vakna vägen hem också.

Väl i hotellet (efter Lee gett oss en fin omväg igen) dushade vi coh gjorde oss redo för midnight Bowling! Basicly discobowling från elva till ett. Jag kan säga så mycket att jag inte vann. Jag började riktigt bra, två spare i rad, men sedan gick poängen ner samtidigt med caffeinnivån... Vi kom hem vid tolv tror jag, men vi gick inte och la oss föränn två.

Söndagen vardet dags att åka hem - frukost åtta denna gång. Lätt döda åkte vi hela vägen till Davenport för lunch. Vår grupp var den enda gruppen som inte got into trouble under helgen, och om vi höll oss snälla hade Janette lovat killarna att vi skulle åka till Hooters, så där åt vi lunch. Det var en upplevelse kan jag säga, åtminstone för killarna. Sedan skjutsade Janette hem oss alla, och jag sov som en död från tre till fem, och vaknade sedan för att göra läxor och äta supper.

/M

I'm the Vice President.. and a mom......

Jag kan ärligt säga att jag aldrig trodde att jag skulle hålla tal inför runt åttio high school elever i america. Jag kan också ärligt säga att jag aldrig trodde jag skulle inleda talet med orden "I'm Maja Gustafsson and I'm the Vice President of the Lighthouse Party." Men det kommer bli min verklighet på måndag. Vem skulle trott det?

Vi har nämligen startat upp partier i vår government klass. Och på något sätt blev lilla jag Vice President. Vilket betyder att jag måste hålla tal. På engelska. Inför folk. Vilket jag givetvis kommer göra utomordentligt bra! ...svälj.


Jag har också blivit mamma. Märkliga saker hände här på andra sidan atlanten. Min lilla dotter ligger, as we speek, och sover några meter härifrån. Jag måste namnge henne, innan måndag, så namnförslag välkomnas! Den lilla ängeln grät tre gånger efter jag lagt mig - redan innna jag hunnit somna, och sedan nio gånger under nattens gång. Underbart. Jag hoppas innerligt att det var min svåra natt. Nu har hon dock sovit i flera timmar, kan hon inte sova på nätterna istället?!

heh, tror inte jag ska bli mamma any day soon..... /M



Chicago pics!

  
  
 


1. Det var tysken, tysken och norsken..
2. Tyska Elli (Elisabeth) och jag med våra muggar från starbucks!
3. Två amerikaner (David och Janette), en spanjor (Ivai) och en norsk (Christian)
4. Underbara människor i det konstigaste tåget någonsin
5. Massor av utbytisar i Chicago Union Station
6. Den bästaste IEC-gruppen! (plus några adopterade for dagen)
7. Underbara, vackra, Chicago!
8. Jag var där! Jag var där! Jag var där!


AMAZING

Chicago var amazing! Bilder och annat kommer när jag har tid! Nu är det skola som gäller...

/M

Wash by hand in cold water

Jag sitter ensam, nervöst väntandes på att min tvätt i tvättmaskinen ska bli klar. Tjugo minuter kvar. Det är nämligen mina endast-handtvätt-vänliga halsduk, vantar och mössa som är där inne. Lilla Maja har nämligen helt glömt bort att de fortfarande luktade rök från halloween..... De är också endast självtorkning som gäller för dom.. men överlever de tvättningen är risken stor att de får åka torktumlare också... Ska de med till Chicago måste de bli torra fort.

För IMORGON ÅKER JAG TILL CHICAGO! Jag förstår att ni är exakt lika exalterade över detta faktum som jag. Det ska bli så otroligt kul att umgås med folk som är i samma situation som jag! Och CHICAGO, hur coolt är inte det? Jag har ingen aning om vad vi ska göra egentligen.. troligen något museum, och några turistiga liknande saker, men jag vet också att vi ska shoppa! Wohoo! Lilla Maja har blivit shoppingtokig sen hon kom till staterna. Lilla Maja Intalar sig själv att allt är jättebilligt här. Lilla Maja vet inners inne att det är billigare här, men inte jättebilligt... Men vem bryr sig egentligen? Lilla Maja SKA TILL CHICAGO! Lilla Maja kommer vara pank när hon kommer hem.

Jag vet i alla fall att jag måste köpa mig ett par basketskor. Känns onödigt att köpa ett par som jag kommer använda i några månader och sedan troligen aldrig använda igen.. men jag måste. Har använt mina löparskor hittills, aj aj aj! Mina fötter och ben dör efter typ en halvtimmes träning. Vet inte vad det är vi gör för speciellt, men basketskor skulle vara att föredra, skulle jag tro...

Det är endast två veckor kvar till Thanksgiving nu! Vi små usa-bor fick liksom inget höstlov... men runt thanksgiving får vi två lediga dagar! Torsdag och Fredag. Ska bli riktigt kul! Tydligen handlar det endast om att äta, precis som alla andra högtider. Tack vare basketen kommer jag dock inte bli speciellt fet. Vi kommer nämligen ha träning eller match varje dag (utom söndagar, thanksgiving och jul) - vilket betyder träning även på nyårsafton! Och ni skulle smälla av om ni fick se en träning. En-timmes träningar är ingenting jämfört med våra 3 timmar! + gymmande!

TODELOO SWEDEN! imorgon drar jag till Chicago! PUSS /M

Crazy week!

Denna vecka har varit crazy! Det har gått otroligt fort också, troligen för att jag inte haft en lugn stund. I mådags började nämligen Pre Season Conditioning (konditionsträning) för basketen - även kallat tortyr. Skolan slutar 3, och 3.15 gäller det att vara stretchad och redo för vad som helst.

Måndagen började med en "lätt uppvärmning" - springa en mile (1,609 km). Uppvärmning? Det är min workout! Men inte då. Sedan var det att bege sig till the tracks (där friidrottare springer) och springa (inte jogga!) 10 stycken 100meterslopp, med endast en tiden det tog för en annan att springa runt att vila mellan. Underbart. Vi avslutade det hela med två varv runt banan, innan det var dags för ett intensivt gymmande i en halvtimme. Måste jag nämna att jag var död efteråt?

Resten av veckan var liknande. Inte samma saker, men vi sprang ungefär samma distans varje dag. Varannan dag gymmande, och varannan dag baksetspelande. Hm, kan någon gissa hur dålig jag är? Jag vet inte än om jag gillar bakset, men det är otroligt skönt att göra något efter skolan igen. Och, jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men man blir glad av att träna. I alla fall efteråt.

Om ni trodde att det var allt min vecka hade att bjuda på, så tror ni fel. Konditionsträning var bara det första steget. Efter träningen åkte jag hem, tog en dusch, slängde i mig mat och åkte tillbaka till skolan. Träning för the Variety Show (körens årliga show) stod på schemat. Efter det var jag hemma ungefär runt 9/10 varje dag, bums i säng och börja om schemat igen.

I fredags och igår var det dags för showen. Det var kul, även om det var lång väntan mellan de gångerna jag skulle vara på scenen. Jag var med i tre låtar med hela kören, en låt med alla tjejer i kören, en låt med bara seniors, och en annan låt med en mindre grupp. Låter som mycket, men allt som allt var det 37 uppträdanden, några lugnt bättre än andra...

Igår när the seniors sjöng sin senior song (You'll be in my heart) började hälfen gråta. Efteråt kallades körläraren Mrs. Reuter upp på scenen och fick en tavla med en bild på alla oss seniors och Katie läste ett brev till henne från "the whole senior class of 2010" som hon hade skrivit. De som inte grät innan började gråta då. Resten av kören stod i kulisserna väntandes på att få komma in på scenen för de sista två sångerna, och när de kom in grät de också.

Jag grät inte, det faktum att det var min sista Vairiety Show kändes inte så sorglit som för de andra seniors. Kayleigh (min bästa vän från mitt volleybolllag) kom upp så schenen tårögd och kramade mig och sa att hon skulle sakna mig. Jag påminde henne lite fint att vi fortfarande skulle träffas typ varje dag i sju månader till..

Jag hade inte träning igår (lördags) på förmidagen, så efter showen på fredagen följde jag med Joy (jims syster) hem och sov där och på morgonen åkte vi och hämtade upp dominika och bree, plus brees kompis, och åkte iväg till Williamrburg och shoppade i en outlet mall! Jag, som borde spara pengar till det uppkommade resan till Chicago, köpte ett par skor! Bruna stövlar med klack! Hade varit 100 dollar, men numera nedsatta till 64, och Joy gav mig ett 20%rabatt kort - så jag fick dom för 55!

Och efter showen igår (lördags) åkte vi och bowlade med hela familjen. Kul kul! Jag vann faktiskt någon omgång tror jag, om jag inte minns helt fel, tro det eller ej.

PUSS på er där hemma! /M

Some pics

 
 

1. Jag och min tjeckiska kusin Dominika på the hayrack på Halloween festen
2. Resten av gänget på the hayrack - massor av utbytisar
3. HarleyJay på min säng, söt söt "liten" vovve
4. Min volleyboll outfit, numera inlämnad till skolan igen


Afghanistan, Irak...

I min government klass har vi pratat en del om krigen som usa är inblandade i. Obama funderar på hur många fler trupper han ska sända till Afghanistan, jag visste inte ens att kriget där fortfarande höll på! Men jodå, Afghanistan, Irak, och nångon annan stans tror jag. Soldaterna blir utsända för en tredje omgång, och nu börjar det pratas om ifall de ska börja med "the draft" igen.

The draft är ett system de hade förr, alla killar över arton signar upp sig (annars är det fängelse som gäller)och slumpvis väljs folk ut och måste åka iväg som soldater. Killarna i min klass börjar fylla arton, och när de åker för att få sitt arton-år-körkort blir de förfrågade om de vill signa up sig. Gör de det inte riskerar de fängelse i fem år och $200 000 böter. Än så länge kör de inte med det systemet, men de måste signa upp sig ifall de måste börja med det.

Jag tycker det är lite läskigt. I lilla sverige är krig något som man hör om på nyheterna, i sagor, eller historieböcker. Men här kan mina klasskompisar bli ivägskickade som soldater mot sina viljor! De är rädda de också, pratar om att sticka till canada ifall de börjar med the draft igen. Om de gör de kan de aldrig komma tillbaka.

I detta land är krig verklighet. Och de är extremt stolta över sina soldater. Den femte november ska jag och min kör sjunga på veterans day (tror det är därför) medan de visar bilder på soldater som folk känner. Jag tycket det känns så overkligt. Mer eller mindre alla här känner någon som är eller varit i krig. I skolan står ibland folk från the Marines eller liknande för att informera intresserade personer. Jag kan inte fatta att artonårinar faktiskt är där ute. Inte lite läskigt..

/M

Halloween party

Igår var det Janettes årliga Ef halloween party. Det var tre olika IECgrupper inbudna, inklusive min. Vet inte rikgit hur många vi var, men kanske trettio pers sammanlagt, om min uppfattningsförmåga inte är helt off.. vilket den troligen är.

Utbytesstudenter från tyskland, finland, italien, nederländerna, tjeckien, slovakien, spanien... tror det var alla länder, och sverige förstås, dock var jag den enda. Men en av finskorna kunde svenska, hon hade bott i lund, så vi sa några meningar till varandra innan vi började prata engelska igen. Det känns väldigt märkligt att prata svenska numera. Har kommit fram till att jag mer eller mindre bara tänker på engelska numera också. Det är lättast så.

Vi grillade korv och åt muffins och brownies och allt vad det var. Allt utomhus runt en liten eld. Vi åkte också på en vagn på höbalar runt bland majsfälten i ungefär fyrtio minuter. Det var en aning kallt, men när vi kom tillbaka och placerade oss vid elden fick jag tillbaka känseln i tårna igen.

Efteråt stannade jag, tyska jerome och tyska tobias och sov över. Halv två gav jag och dominika upp och gick och la oss, medan killarna satt uppe till halv fem. På morgonen vaknade vi vid halv nio av att Brees kompis ringde och de började prata (dominika och hennes värdsyster bree delar rum). Nere i köket väntade pankakor med sirap på äkta amerikanskt vis.

PUSS på er, ta hand om sverige! /M

Some stuff I've forgot to mention

Tänkte ta att berätta lite kort om saker som har hänt men som jag av någon anledning inte nämnt här.

I början av oktober hade vi en "fill the gym pink night" i volleybollen. Det var en match i Tipton (om jag inte minns helt fel, vilket jag i och för sig troligen gör..), och alla var rosaklädda. Bollen vi spelade med var rosa och vit, vi alla hade rosa specialbeställda tröjor (båda lagen) med våra nummer på och publiken var mestadels klädda i rosa t-shirts som hade sålts veckan innan. Allt för bröstcancerforskning.

Jag har sovit över hos Dominika (vilket jag kanske har nämnt förut?) och vi var ute på långa promenader och bara pratade. Det är rikigt skönt att ha en nära vän, kusin i detta fall, som förstår precis vad det är man går igenom, saker som ni hemma inte förstår, och som Amerikanska vänner inte förstår heller. Det var i alla fall välbehövligt och väldigt roligt!

Kollade på west libertys football game tillsammans med några nyblivna vänner. Hoppades på att träffa dominika där, men hon var hemma och var sjuk. Dock kom hela familjen McMahon hit i lördags, så jag fick träffa henne då. De vuxna hade game night, och spelade kortspel och allt vad det var. Själv kollade jag och Dominika på high school filmer som hon helt och hållet sågade sönder...

Vi förbereder oss för The Variety Show i kören, där vi ska sjunga. Det är någon årlig grej de kör med, hela kören sjunger och mindre grupper uppträder. Kören (vilken jag är med i, om någon missat den detaljen) ska också uppträda på Veterans Day, sjunga den sjukt långsamma och höga låten Song of the Unsung Hero samtidigt som ett bildspel visar bilder på militärer som folk häromkring känner. Folk blir väldigt rörda har jag hört. Jag ska sjunga en Descant part, vilket har eextremt höga toner i... Kan bli intresant.

Jag tror det är allt jag kan komma på för tillfället. Maybe kommer på mer någon annan dag.
Annars höres vi snart Sweden! PUSS på er! /M


Just ja, Homecoming är en årlig dans som alla high schools i USA har. Homecoming week är veckan innan dansen, då det är olika aktiviteter varje dag för eleverna för att bygga school spirit (kan jämföras med kg-känslan en aning), varje dag har också olika dress-up teman (typ nerd day då alla klär ut sig till nördar).

How do you say "stupid fucking bitch"?

Igår hade jag den roligaste dagen sen jag kom hit tror jag. Skolan var som vanligt, vilken skola är rolig liksom? Men efter skolan var jag med Kayleigh (min närmaste vän i laget) och hennes två vänner Sarah och Grant, mest för att jag inte orkade åka hem mellan matchen och skolan. Men det var inte det som var roligast.

Efter matchen, som förövrigt var det officiella slutet på min volleybollkarriär, började jag prata mer och mer med Madison (en junior som spelar i JV). Och det slutade med att jag, hon och Kayleigh hade jätteroligt där på läktaren. Ni ska bara veta hur kul det låter när Amerikaner försöker prata svenska för första gången!

Och ikväll ska jag troligtvis åka med Madison till West Libertys football game och träffa hennes vänner där, och förhoppningsvis träffa Dominika också! Livet här börjar på rikigt riktigt roligt. Trots att det kommer bli väldigt tomt utan volleyboll... Men soon ska jag, tror jag, spela basket. Den säsongen börjar i november.

PUSS på er sverige! Vi hörs! /M


Äntligen internet igen!

Jag har inte dött, och inte övergett er! Internet har inte fungerat på ungefär en vecka, så idag var några gubbar här och fixade det. Så nu kan jag äntligen dela med mig av mitt liv igen, ibland. Jag har fortfarande läxor och träning och whatever hela tiden.

Vi har bara en eller två veckor kvar av volleyboll nu, sedan har jag bestämt att jag ska börja med basket. Det är tydligen väldigt mycket springande involved, men något måste jag göra för att kompensera allt dåligt jag äter hela tiden. När jag skriver detta sitter jag till exempel och äter chips..

När jag inte hade internet kom jag på massor av saker jag skulle skriva här, men nu kommer jag inte på en enda. Jag kan ju berätta om min lifeskills klass som numera handlar om "how to get happy" och "how to handle disappointment".. wierd klass det där. Inom sex veckor ska jag också få ta hand om bebis-dockan som håller en vaken om nätterna, längtar inte precis till det. Sedan måste alla också ha en sån där gravid-mage på sig under en skoldag.. underbart. Men de kanske har sina skäl. En tjej som är sexton år i klassen under mig till exempel har en dotter på 1,5 år...

Som jag sagt tidigare så trivs jag här, det gör jag, men jag tror att honeymoon-fasen är över.. Jag saknar att ha folk som känner mig omkring mig. Jag saknar att veta exakt vad jag kan göra utan att folk tar det på fel sätt. Jag saknar att kunna röra mig fritt utan att behöva fråga någon om skjuts. Jag saknar er!

Men jag försöker att inte tänka för mycket på allt det! På lördag ska jag shopppa med Dia, hennes mamma och hennes brors fru. Vi ska till något billigt ställe, så jag ska passa på att köpa varmare tröjor! Jag tror vintern här är kallare än hemma, men de ser faktiskt solen också under den delen av året! Och nästa vecka måste jag beställa och betala min cap and gown (de konstiga amerikanska kläderna) till graduation! Det är tro det eller ej inte allt för lång tid kvar nu, vill de i alla fall att vi ska tro.

Vi får höras snart igen Sverige! /M

Lite små svårigheter med språket

Jag har inte varit vid datorn på en vecka, därför ingen uppdatering här. Det betyder dock inte att jag är död eller något. Försöker bara hålla mig borta från datorn.. eller åtminstone minska på användandet. Och det märks att jag inte sett eller hört svenska på ett tag nu. Jag satt nämligen nyss och undrade om det heter "vid datorn på en vecka" eller "vid datorn i en vecka", är fortfarande inte helt säker....

Var vänliga och klaga inte på min svenska, hehe, det är inte mitt fel. Jag tror också att jag numera tänker mer eller mindre på engelska, men när jag försöker lista ut om jag gör det eller inte går det över till svenska igen. Drömmar däremot har jag ingen aning om, jag minns de oftast inte när jag vankar, och om jag minns dom minns jag definitivt inte vilket språk de var på.

Spenderade lördagen shoppandes med en tjeck (Dominika) och en norsk (Christian) i en amerikansk mall, det har aldrig hänt mig förr.. Dock hoppas jag att det händer igen! Det var mycket trevligt! Och shoppande i usa är extremt roligt, speciellt om man tänker på priserna! Hittade linnen och t-shirts för 7 dollar! och en luvtröja för 17! Underbara amerikanska priser!

Skriver mer när jag har tid, vi synes sverige! /M

Just a little bit better

Jag trivs verkligen här! Jag insåg det idag. Det är märkligt hur jag kan sitta i ett hus med en familj som jag aldrig någonsin hade träffat för sju veckor sedan och känna mig som hemma. Det är konstigt att jag aldrig kände mig som en gäst här, ens första dagarna.

Jag råkar vara en människa man inte kan lära känna på tio minuter, men nu efter sådär sju veckor börjar jag faktiskt lära känna folk. Det är inte så att jag inte trivdes från början, men det är roligare att vara någonstans när jag faktiskt har folk att prata med, när folk säger hej när man ses i korridoren. till och med folk jag inte vet vad de heter...

Igår efter matchen när jag stod och väntade på att Dia skulle komma och plocka upp mig frågade tre olika personer om jag ville ha skjuts hem. Jag börjar också lära känna de i laget ganska bra, några av dom bättre än andra. Och visst är de lite omogna, troligen för att de är 14/15 år, men de är också väldigt roliga.

Jag ville bara låta er veta detta. Det har inte varit dåligt på något sätt förut, men nu känns allt bättre! Jag vet nu att det finns människor här det kommer bli enormt svårt att lämna, när vi väl kommer så långt, och för stunden känns det väldigt bra!

PUSS på er där hemma! /M

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0