Jag fattar inte hur snabbt detta året har gått. Det känns som att det var igår jag sa hejdå till familjen på Arlanda, samtidigt som det känns som det var en helt livstid sen. Antar att det ligger lite sanning i det endå, har ju nästan levt en hel livstid på denna sidan jorden nu. Jag har ett liv här också. Och det känns otroligt märkligt att jag nu ska lämna det.

Idag runt halv tre kommer jag lämna Iowa. 4.55 pm lämnar mitt plan Moline, Illinois. Om tolv timmar sitter jag på ett flyg mellan Dallas och London. Det känns så märkligt. Tror endast utbytesstudenter som gått) eller ska gå igenom) detta kan förstå hur det känns. En av alla märkliga saker som utbytisar måste uppleva. Och jag som inte gillar att säga hejdå.

Men snart antar jag att det är dags att säga hej till Sverige igen.

PUSS PÅ ER /M

Mina vänner på mitt Goodbye Party,
med mitt överdimesionerade hejdå-kort!